tovep

Nu är jag färdigtränad för dagen och helt nyduschad. Och så såg jag nyss Brolin på fotbollsgalan, så kvällen blev bra. Synd bara att Ljungberg inte var där.. Men men, nu måste jag plugga innan jag ska sova. Prov imorrn, och jag har som vanligt pluggat för lite. Inte bra. Men jag får göra så gott jag kan. Åh, nu är klockan 22.22. Nu önskar jag. Sådär. Nu hoppas vi att önskningen slår in.

Dags att plugga. Vi får väl se om jag vaknar med böckerna på magen imorrn. Det skulle inte förvåna mig.
Godnatt!

Nu har dagen kommit. Den dagen all den där lyckan över konserten försvann. Istället är jag nu olycklig för att jag inte är där. Jag blir ju fortfarande lycklig när jag tänker på den, men samtidigt så vill jag så innerligt tillbaka. Det var ju så underbart. Nu tycker väl ni att jag är konstig. Men det är inte många som kan förstå det här. Bara dom som har varit på en sån här konsert. Ni vet hur lycklig man är dom där 2 timmarna, och hur olycklig man blir några dagar senare, när man inte vet när man kommer känna som man gjorde då igen. Det är det jobbiga i det här, jag vet inte när jag kommer få se dom igen. Det hade varit mycket bättre om jag visste när dom kommer tillbaka hit, men det vet jag inte. Men jag får väl leva på att lyssna på låtarna här hemma och försöka minnas allting från konserten. Men det är svårt ska jag säga er. Man är inne i något slags lyckorus under konserten, så nu kommer jag inte ihåg allt. Men jag kan fortfarande höra sångerna och sättet dom sjöng på i huvudet. Men det kommer en dag då jag inte kan göra det heller. Hoppas den inte kommer snart..

Som sagt, ni behöver inte förstå mig. Men ni kommer att göra om ni nån gång går på en sån här bra konsert med ett av era favoritband, det kan jag lova.

Fyfan vad bra det var! Helt oslagbart var det. Jag tror ni vet vad jag pratar om.. Simple Plan-konserten såklart. Jag är så lycklig. Jag finner inga ord för hur bra dom var. Den här konserten var mycket bättre än den förra, och jag som trodde att den var oslagbar. Åh, så bra dom är. Kan inte skriva så mycket mer, jag tror att ni har förstått vad jag tyckte om konserten. Kan ju säga att jag tycker synd om Annica som inte kunde gå på den. Jag lider med henne.
Nu ska jag sova gott, jag kan väl inte göra annat efter det här.
Godnatt!

Då var den första riktiga lovdagen snart över, och jag har redan börjat plugga lite smått. Det var det nog ingen som trodde. Men det var strömavbrott här i ca 1 h, så det fanns inte så mycket annat att göra. Jag tänkte då på hur beroende man är av elen. Det finns verkligen ingenting att göra om det är strömavbrott. Speciellt inte om man är ensam. Jag borde göra en lista över saker man kan göra när det är strömavbrott. Den skulle nog många ha användning av. Förresten blev det strömavbrott en gång till för en stund sen, men som tur var kom den tillbaka efter en kvart. Det blev verkligen helt kolsvart. Lite läskigt faktiskt, fast samtidigt ganska mysigt.

Om jag ska tala om nåt annat, så kan jag meddela att Annica nu har lämnat oss för att resa till Fuerte ventura (har ingen aning om det sitter ihop eller ej). Lite sorgligt är det, men det är ju bara en vecka så jag ska väl överleva. Men saknad kommer hon vara. Jag hoppas bara på att hon inte är för brun när hon kommer hem.

Det var allt jag hade att säga idag.
Vi hörs!

Jag har tråkigt, och det skulle man väl kunna säga att jag har haft hela dagen. Jag har väl i princip bara tittat på tv och suttit här idag. Jag trodde att jag skulle tycka att det var skönt med en hel dag utan att göra nånting speciellt. Men konstigt nog tycker jag inte det. Jag gillar inte att bara sitta. Jag vill göra saker! Men idag kommer jag inte göra nånting alls. Min träff med Ankan och Älex blev tyvärr inställd, så nu får jag umgås med mina päron ikväll. Vi får väl se vad vi hittar på för kul. Kanske blir det nåt trevligt tv-program eller lite sällskapsspel kanske? Jag röstar definitivt på sällskapsspel. Jag gillar att spela spel. Fast min familj brukar inte vara så sugna på det. Men jag kanske kan övertala dom.

Idag är det förövrigt 1 månad kvar tills jag fyller år.
Ha en trevlig kväll!

Heeeeeej!
Äntligen är det lov. Jag är så glad, så glad över detta. Som jag har längtat. Dom här senaste veckorna i skolan har dödat mig sakta. Men nu ska jag börja leva igen. Åh vad glad jag är. Jag kände det verkligen när jag gick av bussen för en stund. Jag klev av och kände verkligen glädje i kroppen. Hur underbart är inte det? Det kändes som att jag log mot allt och alla, och det gjorde jag också. Alla (inte så många som det låter) jag mötte på vägen hem fick ett fint stort leende och ett glatt hej av mig. Jag tror att jag gjorde deras dag. Känns riktigt bra.

Att lovet har kommit firade jag, annica och alexandra med att köpa godis och sitta på en bänk och äta det. Vi är väl bäst på att fira. Hehe. Jag ska nog fira lite själv nu också, och det får bli på mitt eget lilla vis. Jag ska titta på Vänner och kanske OTH. Perfekt.

Vi hörs alla glada!
Puss